Arbetsmiljöverket har föreskrifter som reglerar hur trappor och stegar skall vara utformade för att uppfylla säkerhets-kraven

Stegar och arbetsbockar 
Utformning av stegar och arbetsbockar regleras i AFS 2004:03 samt tillägget 2014:17

Fasta trappor och stegar
Utformning av fasta trappor och stegar regleras i AFS 2000:42

Utdrag ur AFS 2000:42
Trappor skall vara betryggande ur skyddssynpunkt och dimensionerade efter antalet som arbetar och verksamhetens art.
 
Mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ett enstaka trappsteg skall det finnas ett trapplan som är tillräckligt stort med hänsyn till risken för fall.
 
För tillträde till plattformar, balkonger och liknande utrymmen skall det finnas en fast uppstigningsanordning. I första hand skall en trappa väljas. En fast stege som är högre än 6 m skall ha skydd mot nedstörtning.

Nedladdningsbara dokument

Trappor med mer än 18 steghöjder bör lämpligen delas upp i två eller flera trapplopp med mellanliggande vilplan.

Det är viktigt att den fria höjden i trappor är tillräcklig. Trappor som är högre än tre steghöjder behöver normalt ha räcke och ledstång. Ledstång placeras lämpligen på en höjd av 0,9 m, mätt vid stegnosen. Ledstång fungerar som stöd men också för att hejda ett påbörjat fall. Ledstång bör finnas på båda sidor om trappan.
 
Breda trappor kan behöva delas upp med ledstång mellan filerna.
 
Alla övergångar mellan golv och trappa behöver vara lätta att uppmärksamma, för att minska risken för olycksfall.
 
I vissa fall kan det därför vara nödvändigt med en särskild markering av det översta och det nedersta trappsteget.
 
Om fönster finns intill trappa är det viktigt att risken för fall genom fönstret är förebyggd.
 
För trappor och lejdare utomhus är det lämpligt att trappsteg och vilplan utförs av gallerdurk eller motsvarande för att minska vattensamling och isbildning.
 
Spiraltrappa anses säkrare än den raka därför att man för den ständiga riktningsändringen behöver ägna uppmärksamheten åt trappan, gå sakta och hålla i ledstången. Av samma skäl är den dock olämplig för den som har en börda.
 
Med avseende på säkerheten bör en trappa därför normalt vara utförd som spiraltrappa endast om trafiken i trappan är ringa och om trappan inte används vid varutransport.
 
En trappa bör normalt inte vara smalare än 0,8 m.
 
I en rak trappa som utgör huvudkommunikationsled eller där bårtransport kan förekomma är det lämpligt att bredden är
minst 1,2 m.
 
Lämplig trappbredd i spiraltrappor är i allmänhet 0,8–1,0 m. De bör inte ha mindre bredd än 0,8 m för att ge tillräckligt utrymme, och inte större bredd än 1,0 m för att ledstängerna skall vara inom räckhåll från gånglinjen.
 
En nedåtgående trappa eller trappsteg direkt efter en dörr medför risk för fall. Golvnivån bör därför vara lika före och efter dörren, och trapplanet behöver ge utrymme för att en gående skall kunna stanna upp före trappan vid nedåtgående och kunna öppna dörren på ett säkert sätt vid uppåtgående.
 
Trapplanet bör normalt vara lika djupt som trappan är bred.
 
Med stege jämställs här lejdare och andra branta uppstigningsanordningar.
 
Exempel på skydd mot nedstörtning är att stegen förses med ryggskydd eller att personlig fallskyddsutrustning med styrt glidlås på fast förankringslina eller skena används.
 
För att ett ryggskydd skall skydda mot fall utan att annars vara till hinder behöver vanligen avståndet mellan stegen och ryggskyddet vara ca 0,65 m. Exempel på lämpligt utförande av ryggskydd på stege finns i svensk standard SS 83 13 40.
En stege som är högre än 10 m bör lämpligen ha vilplan. Därefter bör vilplan placeras med högst 6 m avstånd. För fasta tillträdesanordningar till tak och på skorsten finns även bestämmelser i Boverkets byggregler (BBR).